Hundutställning och praktik
Det har hänt lite smått å gott sedan jag skrev sist.. Kan väl säga att man kommit över Nitro nu och förstått att han har det bäst i himlen..
Helgen som gick gick verkligen i hundens tecken. Ställde ut Lizzie och Jazper på Sofiero på lördagen och endast Jazper i Laröd på Söndagen. Det var tidiga mornar och en ständig undran över hur vädret skulle bli. Regnet hängde i luften hela tiden men det kom dock en liten solglimt just när lizzie skulle ställas ut på sofiero! Ibland har man lite tur.
Oftast har vi haft otur med vädret.. vart enda utomhusutställning har det regnat! Förstår fanimej inte hur det går till! I Hässleholm öste det ner, Tvååker duggade det mest men dock ändå regn (!) och nu Sofiero och Laröd. Nu blir det inte fler utställningar i höst ser det ut som just nu :( Trodde det skulle dyka upp nån till. Hade jag vetat det hade jag självklart anmält till Laröd också, typiskt! Tror det hade gått bra där då domaren verkade tycka om de lite mindre och smäckrare hundarna, så klart hade man inte anmält till den utställningen då!
På Sofiero gick det bra för Liz, hon blev klass 1 hund och gick därmed vidare till konkurrensbedömningen. Där blev vi sexa! Tyvärr gick det inte så bra för Jazper. Han var totalt okoncentrerad och det gick knappt att få kontakt med honom. Allt annat var mkt mer intressant. I Laröd gick det inte heller så bra. Han ville inte slappna av och blev därmed kutig i ryggen och sprang i korsgalopp med bakbenen.. hmm, ja så kan det bli.. Han behöver helt enkelt bara mer tid och träning.
Har nu gått mina första dagar på praktiken och det känns helt okej. De är trevliga på avd och bryr sig om mig! Jag är på en rehab avd med främst inriktning på ortopedi.
Fick igår prova på att ta ett kappillärprov för glukosvärdet och jag fick även ta ett venprov på min handledare jag hade den dagen! Blev helt paff när hon frågade om jag vill sticka henne! Var ganska nervös men när jag väl satt där med nålen i handen och rören på vagnen så var det ingen återvändo. Händerna skakade men när jag väl skulle sticka blev man mer koncentrerad och kopplade bort nervositeten. Hon tyckte jag var duktig och hon tyckte inte det kändes någonting :)
Blev ganska glad och stolt efteråt, att jag klarade och att jag framför allt sa Jaa till att göra det !=)
Ha en trevlig helg alles!
Sorg i våra hjärtan
På morgonen när mamma kom ut i stallet för att fodra hästarna möttes hon av Nitro, liggandes och kom inte upp. De försökte med allt men det gick bara inte. Mamma var tvungen att åka till jobb och Emelie blev kvar sittandes hos honom. Sekunderna verkade som timmar. Han ville inte resa sig. Mamma ringde till veterinären som kom, detta såg inte bra ut, hade han sagt. Inte nog med att han hade slagit sig rejält överallt så visade det sig efter massa sticktester att han hade kraftigt nedsatt funktion och känsel i bakbenen, så gott som förlamad. Enligt veterinären var vi tvungna att ta bort honom så fort som möjligt. Då ringde mamma djurambulansen som kom två timmar senare...
Nu är hans lidande slut och har ersatts med sorg i våra hjärtan i stället.
Hoppas du har det bra i himlen du lilla olycksfågel <3
